Islam Nets Peace Conference 2012: Fredligt budskap i utmanande form

Eftersom vi båda är kvinnor satt vi i damavdelningen av konferenshallen. Männen satt framför oss, fullt synliga; men män och kvinnor gick in genom olika ingångar. När vi på morgonen den andra dagen kom till konferenshallen möttes vi av ett nyhetsteam från NRK. De fick inte komma in och filma, men var välkomna att delta i konferensen. De valde istället att intervjua kvinnor som köade vid ingången om varför det är olika ingångar för män och kvinnor. Nyhetsinslaget som sändes handlade om könssegregering, med fördömande uttalanden om konferensen från nätverket Likestilling-Integrering-Mangfold (LIM). Ingenting av glädjen och engagemanget, reflektionerna, eller allvaret i de frågor som avhandlades under konferensen kom fram.

Mer inblickar får man i inlägget Ennå-ikke-muslim av Ellen Reiss, som deltog i konferensens första dag. Men Reiss drar också slutsatsen att detta är en problematisk form av islam karakteriserad av könssegregering och bokstavstro, och att deltagarna är okunniga om implikationerna av vad som predikades under konferensen. Reiss hävdar också, i likehet med Gule, att detta inte är en genuin inbjudan till dialog utan en missionerande rörelse.

Översettning

Jag fick ett helt annorlunda intryck av samma konferens. De frågor som restes av huvudarrangören, Fahad Qureshi, och de inbjudna predikanterna är frågor som engagerar många av oss, och jag menar att Islam Nets medlemmar står närmare ’mittfåran’ i debatten om integration än man kan tro. Utmaningen för Islam Net, oss akademiker och allmänheten handlar om översättning. Som demokrati- och dialogfilosofen Jürgen Habermas påpekar i sina senaste essäer om religion och offentlig debatt så delar religiösa och icke-religiösa medborgare ett ansvar att vilja finna gemensamma beröringspunkter vad gäller uppfattningar om vad som är ’det allmänna goda’. Det förutsätter, enligt Habermas, att religiösa medborgare kan översätta sina religiöst formade argument till termer som kan förstås också av icke-religiösa. Icke-religiösa medborgare har ansvar att ta religiösa medborgares argument på allvar, som bidrag till debatten om ’det allmänna goda’. Mitt intryck är att Islam Net har viljan att gå in i en sådan översättningsprocess, medan det saknas vilja från allmänheten att gå dem till mötes. Jag ska förklara varför jag har det intrycket.

Konferensens huvudtema framgår av namnet: Peace Conference. I år var temat extra angeläget. Fahad Qureshi inledde konferensen med att påminna publiken om att en etnisk norsk terrorist den 22 juli 2011 mördade 77 personer för deras uppfattning att muslimer har rätt att leva i fred i Norge. Norska muslimer har därför ett ansvar att förklara och leva islam så att allmänheten förstår att muslimer är goda människor som bidrar positivt till samhället. Konferensens föreläsningar bidrar till detta genom att förklara vad rätt islam är.

Rätt islam är, för Islam Net och för de inbjudna predikanterna, att följa Profetens föredömliga handlande - på arabiska sunna. De delar den tron med alla andra muslimer, men jämfört med flertalet så ger de principen om Profetens sunna en särskild betydelse. De tror att de flesta problem som muslimer möter som individer och som grupp beror på att de har felaktig uppfattning om islams tro, och att de därför inte följer Profetens sunna. Lösningen är därför att förstå och leva islam på rätt sätt. Islam Nets syfte är därför att ’bjuda in’ muslimer och icke-muslimer till denna förståelse.

Att acceptera inbjudan är en intellektuellt stimulerande och krävande uppgift. Det finns ingen enkel formel för hur man ska förstå islams tro, eller för vad Profetens sunna är. Visst, Koranen säger att Gud är En och att människor inte har del i Guds natur, men vad innebär det, rent praktiskt? I olika situationer? Och det finns tusentals traditioner om Profeten (på arabiska hadith). Det gäller att analysera vilka som är relevanta för den situation man själv befinner sig i – och i den processen måste man ta hänsyn till olika tolkningar även av hadith. De som följer det budskap som predikades på Peace Conference är därför ständigt sysselsatta med att tolka och diskutera Koranens och hadithernas läromässiga och praktiska betydelse. Det är fel att säga att Islam Nets medlemmar följer islams skrifter mer ’bokstavligt’ än andra muslimer; mer korrekt är att säga att de tolkar dem för vägledning i situationer där andra muslimer inte bryr sig om att göra det.

Vardagsproblemer

Konferensens predikanter gav olika exempel på detta. Publiken var övervägande ungdomar, och en hel del föräldrar. Predikanterna var väl införstådda med de utmaningar som unga muslimer lever med till vardags, och de formade sitt budskap om vad som är rätt islam därefter. Den viktigaste teologiske predikanten var Abdur-Raheem Green, som förklarade att islam bara är rätt tro när den är förankrad i människans hjärta, ett symboliskt organ som rymmer individens innersta identitet och intellekt, och som är den ’plats’ där kunskapen om Gud tar form. Hjärtats kunskap om Gud är det som ger inre frid och tillfredsställelse.

I sitt föredrag vävde Green samman sin teologi om hjärtat med en liknelse om skräpmat (junk food, på engelska): den vars hjärta är tomt på Gud saknar inre fred och letar ständigt efter olika stimuli att fylla tomrummet med, med samma effekt som när vi istället för näringsrik kost mättar vår hunger med de snabba kalorierna i junk food: vi får ett sockerrus som går över efter en halvtimme, så att vi måste äta mer, och mer, och mer, även om vi vet att det förstör vår hälsa. Valet av junk food som liknelse är inte tillfälligt. Forskning  visar att vissa grupper med bakgrund i muslimska länder lider mer av hjärt-kärlsjukdomar och diabetes som följd av dåligt kosthåll och dålig förebyggande hälsovård än befolkningsgenomsnittet. Junk food är något som många i publiken kan associera till, och Greens budskap är att rätt islam ger en känsla av inre fred och tillfredsställelse som hjälper individer i kampen mot skadliga beroenden.

Andra vardagsproblem som predikanterna tacklade handlade om familjelivet. ’Tvångsäktenskap’, dvs. när ett barn tvingas att gifta sig med en partner som föräldrarna har valt (ofta en kusin), fördömdes: äktenskap ska ingås frivilligt, annars är det inte rätt islam. Att hämta partners åt sina barn från föräldrarnas hemland är inte heller rätt islam: ’Varför har ni lämnat Pakistan om ni måste hämta partners åt era barn från samma by som ni själva kommer ifrån?’ frågade predikanten Hussain Yee retoriskt. ’Om ni inte kan låta era barn välja sina partners bland den norska befolkningen, varför bor ni i Norge?’ Norska myndigheter driver en nationell kampanj mot tvångsäktenskap, och de får uppbackning i den saken av Islam Nets predikanter.

Shaykh Riad Ouarzazi kritiserade traditionella muslimska könsroller där män uppfostras att vara återhållsamma med att visa känslor för sin hustru och sina barn. Istället gav Ouarzazi flera exempel på hur Profeten öppet visade sin kärlek till hustrun Aisha, och hur de hade kul tillsammans. Ouarzazi använde dessa berättelser om Profeten för att ge islamsk legitimitet åt värderingar som lärs ut i norska skolor och institutioner. Ett annat exempel på hur traditionerna om Profeten tolkas efter rådande villkor är de om lägsta ålder för äktenskap. Traditionerna (som är från 600-talet) säger att äktenskap kan ingås vid 9 års ålder och fullbordas vid 13. I Norge idag är 16 lägsta lagliga åldern för äktenskap, och det var också den ålder som angavs av konferensens juridiska expert på islamska äktenskap, Shaykh Hussain Yee. Detta är tolkning, inte bokstavstro.

Ett annat problem som ofta associeras med vissa grupper av muslimer är gäng- och gangsterkultur. Det är en del av vardagen för de ungdomar som växer upp i sådana miljöer, och en kultur som Islam Nets predikanter tog skarpt avstånd från; det var nog det tema där de använde de mest dramatiska fördömandena. Rätt islam är att bekämpa kriminalitet i alla former, var budskapet. Med tanke på den uppmärksamhet som ofta riktas mot förhållandet mellan muslimer och judar – och med tanke på att extremhögern numera ofta påstår sig sympatisera med Israel – så var det intressant att höra predikanternas svar på publikens frågor om Profeten och judarna i Madina, som han gick till krig emot. Ouarzazi betonade att kriget var på grund av att en judisk stam bröt sitt fredsfördrag med Profeten och hjälpte hans fiender, inte på grund av att Profeten hyste fiendskap mot judar. Abdur-Raheem Green poängterade i ett svar på en annan fråga från publiken att judar och muslimer har en gemensam historia av lidanden under de kristna korstågen, och han drog parallelen till Breiviks korstågsideologi och betonade vikten av solidaritet idag.

Särskild tonvikt lades också på Profetens barmhärtighet och förlåtande natur. Shaykh Ouarzazi citerade flera traditioner där Profeten tillrättavisade sina följeslagar när de blev upprörda över icke-muslimers sätt att bemöta Profeten och muslimerna och deras helgedomar. Ingen som inte har full kunskap om islam kan straffas för vad han eller hon gör mot muslimer och islam, var Ouarzazis budskap, och väldigt få ens bland muslimer har full kunskap om islam. Därför ska barmhärtighet och förlåtelse vägleda rätt troende muslimers bemötande av både muslimer och icke-muslimer.

Som Lars Gule påpekade spelar Domedagen en central roll i Islam Nets syn på islam – men det gör den också i islam generellt. Vetskapen att Domedagen är väldigt nära ska göra muslimer medvetna om sitt moralisk ansvar att leva enligt islam, vilket är till det bästa för alla människor, även icke-muslimer. Däremot får man inte spekulera i när Domedagen kommer; det vet bara Gud. Detta budskap fick publiken höra som avslutning på den första dagen, då Abdul Jabbar gav den mest svavelosande beskrivning av Domens Dag som jag någonsin har hört. Men även den predikan innehöll en del guldkorn: det VAR befriande att höra att Harun Yahya, den reaktionäre turkiske konspirationsteoretikern som sprider tonvis av kreationistiska läromedel till skolor i den muslimska världen och bland muslimer i Europa, är en icke-troende som kommer att få sitt straff, På Den Dagen.

Det är väl känt bland akademiker att kvaliteten på ett konferenspaper är helt avhängig av hur bra föreläsarens skämt är. Även med den måttstocken hamnar Islam Nets inbjudna föreläsare väldigt högt på min skala av lyckade konferenser.
 

Ulrika Mårtensson er professor i religionsvitenskap ved Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet